tisdag 30 juni 2015

Blomster

Vad gör man när man jobbar sista dagen före semestern och man längtar vansinnigt efter trädgårdshäng? Jo, man tar med sig en bukett trädgård till jobbet.
Voilà! Nu blev det mycket bättre!


Efter jobbet väntar barfotatimmar, solmys och ett glas rosevin i solen för att fira senestern. Hurra!!!

söndag 28 juni 2015

Kaprifol och funderingar

Kaprifolen blommar i pergolan. De orangegula blommorna är nästan som fyrverkerier mot den gröna bakgrunden. I love it!


Annars har dagen mest innehållit gräsklippning och diverse småplock - ett ogräs här och där, en liten grop har blivit grävd och sparrisen har fått en provisorisk inhägnad för att de inte ska ligga mot marken. Medan jag har pysslat har jag funderat en del. På att ha sommarcafé i trädgården nästa år bland annat. Hade det varit skrämmande? Skapat prestationångest på ogräsfronten? Rädsla för att ingen skulle vilja komma! Tja, med all säkerhet skulle det innebära allt det. Men det hade nog varit trevligt också. Kul. Skoj. Roligt. :-) Hm, man får tänka vidare.

 
Hönor har också upptagit stor del av tankeverksamheten idag. Jag vill ha fler. Jag älskar mina höns! De är charmiga, pigga, alerta, trevliga och sällskapliga. Vi pratar en hel del, hönorna och jag. För tillfället får vi två ägg om dagen och det är precis vad vi gör av med. Eller rättare sagt - i underkant med vad vi gör av med. Vi behöver fler ägg! Två hönor är beställda och flyttar in om ca två veckor. Då får vi se om de kan hålla sams i hönsgården... Nåja, det problemet tar vi då.

Hoppas ni har haft en skön trädgårdshelg!

onsdag 24 juni 2015

Växterna i ruinen

I ruinen växer det. Lavendel, backtimjan, rosmarin, klätterhortensia, rosor, trädgårdshibiskus och hallon. Allt verkar ta sig fint. Framför allt backtimjanplantorna har tagit sig enormt bra. De har redan fördubblat sin storlek och sträcker ut revor åt alla håll. Snart blir nog stenplattorna så där inbäddade som jag ville ha dem.


Solstolen är en provisorisk lösning eftersom jag egentligen vill ha en bänk. Men nu börjar jag tveka. Dottern satt nämligen där härom dagen med täcke, kudde, musik i öronen och en skål med jordgubbar. Solen sken på henne och fastän luften var sval så var det varmt mot tegelväggen. Hon trivdes fantastiskt bra med detta och ifrågasatte vem som egentligen kunde vila på en bänk? Hon har rätt såklart. Att ligga och vila på en bänk är sannerligen inte vidare bekvämt. Hm, jag får se hur jag gör.


 
Trädgårdshibiskusen mår fint på sin nya plats i trädgården. Jag har tappat bort namnet på den, men det blir ljust rosa blommor på den. Jättevackra. Snart kommer jorden omkring den vara täckt av backtimjan. 

 
Min Sympathie ligger mig varmt om hjärtat. Jag valde rosen med omsorg och jag blir så glad över att den verkar trivas! En första blomma är på väg att slå ut, och den kommer att följas av många andra eftersom plantan har mängder med knoppar. Jag planterade rosen i september/oktober 2014 och redan nu har den vuxit upp rejält. Nedanför växer lavendel och till vänster i bild skymtar hallonbuskarna som kommer att bjuda på finfina bär så småningom.

 
I det lilla fönstret tittar en fläderblomma fram. Fläderbusken är hög och omsluter fint hela ruinen.
 
Jag är så glad och nöjd med ruinen. Det blev verkligen den där varma platsen som jag var ute efter och nu när jag ser hur alla växter tar sig, så vet jag att ruinväggarna inom kort kommer att täckas av växtlighet. Hurra!

tisdag 23 juni 2015

Ludna små frukter på väg!

Persikoträdet levererar i år. Härom dagen räknade maken till femton frukter på det unga trädet. Häftigt! Jag hoppas verkligen att de utvecklar sig som de ska, för jag vill så gärna äta dem.


Trädet är inne på sitt tredje år i vår trädgård. Det står på friland och är inte spaljerat. Hyfsat skyddat står det såklart, men man kan knappast kalla det för regn- eller vindskyddat. Kort sagt har jag inte duttat det minsta med det, utan resonerar snarare att "det som inte dödar - härdar". Det verkar funka, för trädet mår fint och ger mycket frukt i år.

söndag 21 juni 2015

Fantastisk trädgårdsdag! :-)

Det blev en helt underbar dag i trädgården idag. Vissa söndagar är helt enkelt bättre än andra. Nu är jag smutsig, solvarm och har håret på ända. Precis som det brukar bli efter perfekta trädgårdsdagar.

Under förmiddagen åkte vi till Sörens Granna blommor - en mycket trevlig odlare och försäljare i grannbyn. Medan jag åkte dit upprepade jag ett mantra för mig själv:
"Jag ska bara köpa en gurkaplanta. Jag ska bara köpa en gurkaplanta. Jag ska bara köpa en gurkaplanta."
Det gick åt skogen såklart. Jag kom därifrån med en gurkaplanta, en sagolikt vacker fuchsia, två vita rosenskära, två jätteverbena samt en liten sommarblomma som jag inte har någon aning om vad den heter.

Dottern valde färg på fuchsian och det gjorde hon strålande bra. Blommorna går i ljust rosa och vitt och här och där finns inslag av något mörkare rosa. Plantan är enorm förresten. Den fyller halva växthustaket. Tja, nästan i alla fall. Kolla bara!


Det stod inget pris på den, men trygg i vetskapen om att Sören alltid är kanonbillig tog vi den till kassan.
"Vad kostar den?" frågade jag.
"100 kr." svarade tjejen i kassan.
"Då tar jag sju!" utbrast jag.
"Nej." sa maken.

Det blev bara en. Men den är underbar!

Resten av dagen ägnade jag åt rabattgrävning (man behöver alltid en ny rabatt), ogräsrensning, frisering av vinstocken och tomatvattning (fortfarande krångligt). Dagen avslutades med grillad middag på trädäcket vid dammen. 

En helt fantastisk trädgårdsdag, som sagt!

lördag 20 juni 2015

Hängande tomatplantor. Ett experiment

Ni kanske kommer ihåg mitt tomatexperiment? De upp-och-ner-vända tomaterna? Idag byggde vi en enkel träkonstruktion och vände upp och ner på tomatplantorna och hivade upp det i växthustaket. Det hela ser jätteroligt ut, så jag hoppas att platorna kommer klara det här påhittet.

 
Här håller jag på att trycka ner delade pet-flaskor för att underlätta vattningen. Det är tre plantor och därmed tre bevattningshål. Observera den otroligt smidiga arbetsställningen. 

Vattning - försök ett.
Det här kan vara det absolut mest idiotiska i bevattningsväg som jag har försökt mig på. Vattnet spolade lika mycket på mig som i pet-flaskan. Hm, jag måste finslipa det här...

 
Här hänger i alla fall plantorna. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig av detta. Det finns ju egentligen bara två utgångar av det här experimentet. Antingen klarar sig plantorna fint eller så dör de. Jag ska verkligen göra allt för att de ska må finfint och producera mängder av tomater. Förövrigt är det Gardeners Delight.

 
Jag har en vanlig tomatodling också. Känns ju inte riktigt som jag kan lita på experimentet. Fem plantor växer så det knakar i den stora jordbädden, så utan tomater lär vi inte bli.

 
Första tomaten är på väg förresten. En liten grön pärla lyser bland all blast. Nu får vi hoppas på lite sol och värme så att den utvecklar sig.

onsdag 17 juni 2015

Vatten, vatten, vatten

Det är den 17 juni. Det borde faktiskt vara sommar nu. Det borde vara barfotadagar, kisande mot solen och vattnande i växthuset.
Men se, så är det inte. Idag har vi haft 12 grader, blåst och regn. Det har hällregnat hela eftermiddagen och jag har huttrat i min tjocktröja.

Ja, fy så tradigt. Fast det har varit värre. Sommaren 2007 var eländig. Då översvämmades trädgården nästan helt och hållet. På det djupaste hade vi 90 cm vatten och vi kunde ro i gummibåt in till grannen.

"Jo, det har varit värre" tänker jag frenetiskt och hoppas på att solen ska komma tillbaka.


Bilder från 2007:




söndag 14 juni 2015

Hur man FÅR vackra rosor av Plantagen

Fådda rosor. Tack för det Plantagen!

Det finns kanske andra sätt att få ett knippe finfina röda rosor, men vi gjorde så här:

Vi behövde nya utemöbler och därför gav mannen och jag oss ut på en shoppingrunda. Efter att ha betat av Bauhaus, Harald Nyborg och Jysk hamnade vi tillsist på Plantagen. Nästan omgående hittade vi en möbelgrupp som passade oss fint - ett glasbord med tillhörande fyra positionsstolar. Priset var också bra. Det enda felet var antalet stolar. Vi ville ha fem stolar och i paketpriset ingick bara fyra. Men det var ju lätt åtgärdat - bara att köpa till en extra stol.
Sagt och gjort. Efter att ha betalat för ett bord och fem stolar kånkade vi ut sex stora paket till bilen.

Oerhört nöjd började jag öppna paketen när vi kom hem. Bara för att upptäcka att vi hade tio stolar med oss hem! Paketen med stolar visade sig vara två-pack! Jisses! Paniken slog till i min lättskrämda själ.
Jag kände mig FÖRFÄRLIGT skurkaktig! Fyyyy vad jag kved i hjärtat. Det var gräsligt må ni tro.

Det var ju inte annat att göra än att åka tillbaka till Plantagen och betala. Hela vägen dit kändes det som om alla andra bilister visste att jag var en skurk. Det var som om det stod "SKURK" på hela XC90 front och sidor.
Det tog en liten stund för kassörskan att försöka fatta att vi bara kom för att betala... Men efter en stunds funderande och diskuterande fick vi äntligen betala för ytterligare fem stolar.

När kortet var draget och kvittot lämnat så rusade hon plötsligt iväg. Ögonblicket därpå kom hon tillbaka med världens största leende och en jättevacker bukett med röda rosor. Och jag har aldrig känt mig så ren i själen som jag gjorde just då. I natt kommer jag att somna med rent samvete. :-)

Så. Nu har vi ett bord och tio stolar. Och en fantastisk bukett med rosor. Och faktum är att tio stolar är ett perfekt antal för vår familj som emellanåt består av en drös extrafolk.
 

Blått, blått, blått. Och en gnutta lila

Ute i trädgården blommar det. Än så länge är det en försiktig blomning, som om växterna inte riktigt litar på att det är sommar. Jag ska erkänna att även jag är förvirrad. Förra veckan hade jag vinterjacka på kvällspromenaden, igår gick jag i shorts och linne. För växterna måste det vara exakt samma förvirring - ska man våga släppa fram sommardressen av tunna skira kronblad?

Uppenbarligen är de tuffare än jag, för de blommar underbart vackert!
Just nu är det mest blå toner i trädgården. Liljor, aklejor och en och annan självsådd pensee.

 
Den här vackra liljan fick vi av en granne. Den är helt utsökt vacker där den står mot en låg tegelmur i närheten av pergolan. Just den här bilden är tagen i kvällsol härom dagen, så färgerna kommer inte riktigt till sin rätt. Hmm, det blir nog till att göra om det.
 
 
 
 
Och jag som var så säker på att jag hade köpt en brun/guldfärgad iris... Men det spelar ingen större roll, för den är vansinnigt vacker ändå på sitt svulstiga opera-diva-sätt. Fast sniglarna gillar den också, vilket är förskräckligt tradigt. Har planer på att vattna med vitlöksvatten, men än så länge är det bara på planeringsstadiet. Ibland är det bara förfärligt svårt att gå från planeringsstadiet till action...
 
 

 
Penseerna är självsådda och dyker upp lite här och var i rabatterna. Just här bor de granne med funkia och ogräs. Det sistnämnda är inte välkommet, men har uppenbarligen trotsat lagen och slagit sig ner ändå.
 
 

 
Ballerinan går visserligen mer åt det lila hållet än det blå, men den fick hänga med på ett hörn ändå. Förra året köpte jag tre små plantor och i år växer de så det knakar! De har bildat fluffiga kuddar som blommar enastående riktigt. Strax intill huserar den vita lavendern och jag hoppas att det blir fint ihop. Det är ett hyfsat nytt påhitt, och är under observation och utredning.
 
 


Till sist en halvdålig bild på blommande akleja. Den har nästlat sig in i pionen och inom kort slår pionens tunga knoppar ut. Andra år har blomningen varit igång sedan länge, men de tär mycket som är sent i år. Nåja. Den som väntar på något gott...

Här på nordvästra delen av Skåne har vi ju haft samma väder och värme hela tiden mellan november-maj. Ja, typ... Senaste veckan har dock varit fantastiskt skön. Äntligen sol och värme! I fredags kväll blev det till och med en utflykt ner till stranden. Inget bad, men dock lite vadande. Toppen!

 

fredag 12 juni 2015

Godmorgon


Nu åker jag till jobbet strax, men i hjärna och hjärta är jag kvar i paradiset - min trädgård.



Pionen, dagliljan och kaukasisk näva slår snart ut. Hoppas de väntar några timmar...

Ha en bra dag, alla!

måndag 8 juni 2015

Prästkragar och hönor

Överallt står det att entrén är viktigast - att det ska vara fint där så att det är välkomnande. Jag håller med. Men trots detta är vår entré en total katastrof. Ni får INTE se bilder därifrån.
En fläck vid ingången är dock härlig så här års och DET kan ni få se. :-)

Prästkragarna har slagit ut och en sån här kväll - när kvällsolen skiner på de vita bladen är de så fina!



Tur att det går att vända på kamerabilden på mobilen. För jag hade definitivt inte lagt mig ner på gruset för att fota upp mot himlen. :-)
 
 
Hönorna och jag är kompisar nu. De går undan när jag går in i hönsgården, men det dröjer inte länge förrän de pickar på som vanligt igen. Ikväll snackade vi lite om värdsliga ting och lärde känna varandra ytterligare.
 

En av dem försökte lära mig hur man sprätter i komposten. När jag inte ville prova såg hon förnärmat på mig och gick.



 
 En annan åt upp buketten jag kom med...




En tredje ägnade sig åt att sola och brydde sig inte det minsta om komposter, buketter eller gäster...

söndag 7 juni 2015

En promenad längs stora dammen

Kring vår största damm löper en lång upphöjd rabatt. Idag tänkte jag visa hur det ser ut där om man kommer uppifrån huset, går genom pergolan och sedan följer sargen så att man tillslut har vänt sig 90 grader och därmed ser hela promenadvägen.



Att dammen och rabatten blev konstruerad på det här sättet beror på:
1) Att vi rev ett gammalt uthus och istället för att köra bort allt rivmaterial så...
2) ... använde vi det som "kant" på den nedre delen av dammen. Eftersom vår tomt sluttar så fick vi ta till den metoden för att få allt i våg.
3) Sargen av trä kom till eftersom vi behövde avsluta dammkanten på ett snyggt sätt. Och så blev det en låååång bänk av det hela så att man när som helst kan slå sig ner.
4) Vips! så blev det en pergola av bara farten. Den är gjord av takreglar från det gamla uthuset samt slipers.


 
Eftersom rabatten är uppbyggd av rasmassor så är jorden väldigt mager. Vi fick alltså anpassa växtvalet efter förutsättningarna. Här växer mängder med olika s k stenpartiväxter men även hostor, darrgräs och smultron. Vid varje stolpe växer en klätterväxt - kaprifol, klematis och murgröna.



Irisen är hårt angripen av mördarsniglar. Än så länge har hostorna fått vara i fred, men det dröjer nog inte så länge innan de får tuggmärken de också. Jäkla sniglar. Jag stör ut snigelgift, men bara på den här sidan av nätet. Vill ju inte riskera att sköldpaddorna får i sig något de inte bör.



Lite längre ner i pergolan ser det ut så här om man tittar ut över rabatten. Här växer en kaprifol, darrgräs, smultron, strandtrift, låga barrbuskar, backsippor och flera marktäckare. Jorden är riktigt dålig, men växterna verkar trivas bra ändå för det växer som tusan.



När pergolan tar slut svänger sargen. Där står en bok som gör hela den här delen av trädgården skuggig. Här är sargen 70-80 cm hög och om någon månad kommer revor av smultron att hänga ner över kanten.


 
Nu kommer vi inte längre ner. Till höger om bilden finns boken och till vänster om bilden finns de stora reningstunnorna till dammens pumpsystem (inte så kul att se på bild).
Den stora trädgrenen som sticker upp mitt i bild är en del av en trädstam. Den ligger längs dammens stenkant och är värd till mängder av solitärbin och andra insekter.
 
Ja, det var den sidan av pergolan samt dammens rejäla rabatt. Hur det ser ut på pergolans motsatta sida tar vi någon annan dag.

onsdag 3 juni 2015

Vita syrener - svårslaget så här års


Vita syrener är bland det vackraste som finns. Så otroligt fluffiga och mjuka. De är som maränger! Eller som vispad grädde! Eller som krämig vanlijglass! (Hm, jag är nog lite godissugen...)

Vi har en lila syren som lever en tynande tillvaro bakom ett enormt buskage av schersmin och åkervinda (det allra värsta av ogräs. Morr!) och så har vi ett par riktigt maffiga vita syrener. Så här års kan jag gå och ställa mig vid dem och bara dränka mig i deras fantastiska blomning.

Att stå under de vita blommorna och titta upp mot grönskan och den blå himlen - det är lycka det!