söndag 10 maj 2015

Glittrande klot och Tortyr i en pallkrage

Nu är försommaren officiellt invigd. I alla fall hemma hos oss. Glasklotet fick komma fram från sin vinterförvaring i växthuset härom dagen. Nu pryder den sin vanliga plats bland vallmo, getrams, orange daglilja och spirea. I bakgrunden växer en rejäl cypress och allra längst bort i bild skymtar ni ruinen.

Jag tycker verkligen om det här klotet. När solen träffar den krackelerade ytan så glittrar den så fantastiskt vackert.


 
Det här, mina vänner, är en planta som skapar enorm frustration.
Det är en planta vars namn stavas S P A R R I S men som uttalas Tortyr.
 
Jag satte den förra året och den behöver etablera sig ordentligt innan jag börjar skörda, vilket innebär att jag inte får ta fler sparrisar än den enda som jag högtidligt skördade förra veckan. Den var sagolikt god kan jag meddela. Helt utsökt smaskig!
 
Så nu går jag där och vankar runt min pallkrage där de tre plantorna tronar.
Vill smaka fler.
Får inte.
Suckar.
Gråter en skvätt.
Biter ihop.
Tittar bort.
Låter bli.
Tänker ungefär samma som Askungen:
"Vad är väl en sparris i en pallkrage? Den kan ju vara frukansvärt långtråkig, dötrist och tråkig och alldeles... alldeles underbar!"


8 kommentarer:

  1. Jag har också varit himla sugen på att odla sparris, men nu efter att jag läst ditt inlägg så inser jag att det förmodligen är alldeles omöjligt för mig att lyckas med, hihi!
    Må så gott!

    SvaraRadera
  2. Mmmmm. Så gott det kommer att bli om något eller några år. :-)

    SvaraRadera
  3. Sparris-abstinens är inte att leka med! Det kan sluta illa(iallafall för den lilla sparrisplantan)
    Finns väl inget godare än stekt egenodlad sparris med hyvlad permesan över, går även bra med kokt och lite smör på....mums!

    SvaraRadera
  4. Äsch, jag hade ätit av sparrisen i alla fall. Det gick bra på den tiden jag hade sparris, jag tog väl inte alla från varje planta men lite smakprover så där......Undrar om dom som flyttade in i vårt hus hittat dom och äter av dom!
    Agnetakram

    SvaraRadera
  5. Sparris, ja! Ytterligare en växt på min vill-ha-lista! Finns det något godare än nyskördad sparris? Mitt problem blir nog då detsamma som ditt - att låta dem vara tillräcklig länge!
    Ha det gott!
    Annika

    SvaraRadera
  6. Åh! Och jag som trodde att sparris var.... enkelt. Så gott, så gott. Men oj så svårt att stå emot att inte plocka. Jag förstår att du gråter en skvätt... men sältan i tårarna och... sparrisen, en bra kombo om de möts. Så luta dig fram, gråt en skvätt, men glöm inte att.. skörda =oP
    Vackert klot som fångar ljuset!
    Allt gott!
    /Katarina

    SvaraRadera
  7. Som trädgårdsägare får man vara utrustad med mycket tålamod. Förhoppningsvis förökar den sig så att du kan se fram emot flera sparrismåltider per år. Tills dess får du köpa. / Britt

    SvaraRadera
  8. He, he, he, känner igen den vånda. Se men inte röra. Hmm, den där tjocka ser synnerligen läcker ut, smör, hackat kokt ägg, flingsalt...
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag blir superglad! Det är så roligt att läsa vad du tycker och tänker.