måndag 7 juli 2014

Catherine Woodbury, sockerärtor och makabra vapen

I rabatten vid pergolan har Catherine Woodbury äntligen slagit ut. I mina ögon är hon helt sanslöst vacker. Jag älskar den här dagliljan! Det är något med nyansen som får mig att le varje gång jag får syn på en utslagen blomma.

 
Men varför ser hon ut så här på bladen?! Är hon sjuk? Hjälp! Vad ska jag göra!

 

I grönsaksavdelningen går det framåt. Jag skördar minimajs var fjärde dag. Vilket är  - har jag kommit fram till - på tok för sällan. De är sanslöst goda. Måste verkligen ha fler plantor nästa år. Jag har visserligen satt nya frön, men de lär ju inte ge någon utdelning förrän i början av hösten. Nåja. Minimajs är ju gott då också. :-)
Sockerärtorna är äntligen på väg. I år provar jag en ny sort: Carouby de Maussane. Den har otroligt vackra lila blommor och skidorna ska skördas innan ärtorna sväller upp. Än så länge har jag inte kunnat plocka några, men inom nån vecka borde det vara fritt fram.

Carouby de Maussane
Idag blir det en makaber avslutning på inlägget. Måste nämligen visa upp makens strålande uppfinning inom mördarsnigel-bekämnings-området. Tadaa!!


Helt fantastiskt bra! Man behöver inte böja ryggen och slipper därmed se sniglarna på nära håll. Den består helt enkelt av en lättmetallstång samt en rusktigt välslipad spackelspade. Tja, jag tror inte jag behöver säga mer... Ni är smarta och kluriga och kan utan problem kan föreställa er hur man svingar en sådan makapär. Låt oss bara säga att den är ruskigt effektiv och har ni som vi - 200-450 sniglar varje dag för tillfället - så är man glad att slippa böja sig ner.

4 kommentarer:

  1. Läcker daglilja, men vad som hänt med bladen vet jag inte och snigeldecimeraren var ju en lysande uppfinning.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
  2. Fin daglilja men jag har ingen aning om vad som hänt med bladen, tyvärr.
    Bra uppfinning den där mot sniglarna kan jag tro.

    Ha det bra!

    SvaraRadera
  3. Vilken fiffig makapär! Det blir rena rama midsommarmorden i din trädgård hädanefter! Bladen, kan det vara torka? I alla fall ser mina ut så där när de fått för för lite vatten. Jag brukar klippa bort de fula bladen och vattna ordentligt...de överlever:-)

    SvaraRadera
  4. Vilken vacker sockerärt. Och ett effektivt vapen. Snigelrundan går med fart kanske.

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag blir superglad! Det är så roligt att läsa vad du tycker och tänker.