torsdag 12 juni 2014

Monstren fortsätter att välla in

Mördarsniglarna fortsätter att välla in från åkern. Varje dag går jag minst en runda med saxen och varje runda ger ca 200 klipp. Trädgårdens nedre del är alltså en krigszon och det är tur att offren inte syns så tydligt.


Det kanske ser vackert ut vid första anblicken, men ängen är full av monster...
Grannarna har samma problem såklart och var och en har utarbetat sin egen strategi i striden. Grannen ett par hus bort lägger troligen ner mest tid av oss alla på det här. Han klipper allt han ser i sin trädgård PLUS att han scannar hela fotbollsplanen som ligger i anslutning till hans tomt. Fattar inte hur han hinner jobba...
Grannen intill oss har en mer giftig approach. De har lagt ut ett 1 dm brett saltband längs hela tomtgränsen. Innanför saltet har de lagt en nästan lika bred sträng med snigelgift. Sniglarna ligger svartbrända men gräset gulnar omgående och dör... Känns inte helt bra kan jag tycka. Men visst - de klipper bara 10-15 sniglar om dagen.
Grannen på andra sidan om oss gör nog ingenting. Jag har aldrig sett dem gå till attack.

Själv klipper jag alltså. Men i min hjärna är jag vansinnigt kreativ. Senaste idén är att bygga en låg mur vid tomtgränsen mot åkern. På utsidan av muren ska det finnas skyltar som vänder sig mot sniglar: "Trespassers will be shot". Innanför muren ska det finnas en nedsänkt hängränna full med salt. Efter saltkaret ska jag ha små laserkanoner som kan programmeras att känna igen sniglar och sedan skjuta den som mot all förmodan lyckas ta sig så långt.
Jo, i hjärnan är jag kreativ...

8 kommentarer:

  1. Ja, i snigelkriget kan man inte vara nog kreativ och du har ju många goa fröslag! Fast dina sniglar är nog smartare än mina för här kan de inte läsa ännu...
    Har också tomt som gränsar till snigeläng på en sida och snigelskog på en annan och närmsta grannen är det 50 m till så här är vi som en frodig ö, ett dignande matbord i snigelland.
    Plockade 142 st i morse med en"tång" på lagom långt skaft så jag slipper böja mig hela tiden. Sniglarna läggs i begagnad plastpåse utan minsta hål, knut på påsen och ner i frysen där de lär somna in helt naturligt utan att plågas. Dessutom slipper man ju se de äckliga inälvorna. Hade mardrömmar de första åren när jag klippte. Kanske ska tillägga att de inte är matfrysen de hamnar i utan en frys i garaget som bara används till betesfisk (som man ska använda vid kräftfisket) och sniglarna då. Med jämna mellanrum tömmer jag frysen på påsar med döda sniglar och slänger dem i vanliga soporna.

    Runt grönsakslandet har jag en sarg av trä som står på en nergrävd plåt, så att inga sniglar kan borra sig ner och krypa under. På sargen ett 12V elstaket som jag driver med solcell kopplad till bilbatteri. Fungerar bra.
    Tips som komplement till laserkanonerna... :-)

    Kram
    Anette

    SvaraRadera
  2. Fy så äckligt och trist att ha sådana "gäster".
    Hoppas det snart kommer ett bra och miljövänligt medel som tar bort sniglarna på ett smärtfritt sätt.
    MAn vill ju ha sin trädgård i fred.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Men Jösses, nu fick jag en sån läskig syn framför mig ... som en skräckfilm! Fast jag ser sniglarna i jätteformat, typ knähöga. Huuuuu! Tacksam att jag inte har något sånt krig här, jag krigar mest mot ogräset.

    /Jenny

    SvaraRadera
  4. Jag har också ett oplanerat område intill mig där sniglarna växer till. Blir så less ibland när jag tänker på hur mycket tid man lägger på att jaga sniglar. Tid som man kunde lägga på roligt trädgårdsarbete istället. Jag hackar, klipper och lägger ut snigelgift. Jag tror att jag har räddat en del utsatta nyplanterade plantor genom att lägga kaffesump runt omkring.

    Lyssnade på ett gammalt Odla-med-P1-program. Där pratades om forskning som pågick för att försöka få fram ett bra snigelgift. De pratade om att snigelslemmet kanske är en signal till de andra mördarsniglarna, och att det är slemmet som gör att de samlas i stora grupper och är ”sociala”. Kunde man efterlikna slemlukten, så kunde man också spetsa in sig på att döda just spanska skogssnigeln. Hm, men den forskningen var nog inte så långt framskriden… Tills de hittar ett effektivt motmedel så får man väl fortsätta att gå där med hackan eller saxen efter regnskurarna. Salt känns lite grymt tycker jag, men blir man tillräckligt desperat så…

    Ha det gott!
    Annika

    SvaraRadera
  5. Än så länge har jag sniglarna under kontroll, tror jag. I jämförelse med dig är mina ingenting att prata om. Tyvärr har jag inget bra knep.
    Må så gott!

    SvaraRadera
  6. Alltså, jag vet inte om jag törs säga det, men jag har inte några bruna sniglar, bara snäcksniglar, peppar peppar. På andra sidan vägen har det funnits tidigare men de gillar tydligen inte asfalt. Kanske det skulle räcka att bara lägga ut lite tjärpapp vad vet jag.
    Ha en bra helg!
    Luna

    SvaraRadera
  7. Jag, som "bara"klipper ett tjugotal per kväll just nu, ska genast sluta gnälla! Har ni inga pantersniglar som kan äta opp spanjorernas ägg och hjälpa till att hålla dem stången? Hoppas de glupska rackarna lämnar något vackert kvar åt er.

    SvaraRadera
  8. Jag är så glad att jag inte har dem - än. Du verkar påhittig. Men om man har skyltar, och om de kan läsa, skulle de vara på spanska då? Spansk skogssnigel heter de, varför vet jag inte.
    Lycka till med de äckliga klippandet.

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag blir superglad! Det är så roligt att läsa vad du tycker och tänker.