fredag 30 maj 2014

Maskrosor kan visst vara vackra


Vår yngsta dotter tycker om att fotografera växter. Hon är 13½ år och visserligen är jag partisk, men jag tycker att hon är kanonduktig!

Härom dagen gick hon ut på fotosafari på ängen nedanför vår tomt och fotograferade havet av maskrosor. Bilderna är alltså hennes.
//stolt mamma








Våra nya husdjur

Ett par stycken hade några frågor om sköldpaddorna som numera bor i vår stora damm (förra inlägget). Jag kan ingenting om dessa djur, men maken verkar ha stenkoll vilket känns otroligt betryggande. Förhoppningsvis kommer de inte att rymma. Vi har nämligen satt upp ett staket runt om hela dammen och eftersom staketet är grönt så smälter det in rätt så bra bland växterna. Vi inbillar oss att de inte är tillräckligt ninja för att klättra över inhängnaden. Hur lätt är det att klättra med en kloss runt rygg och mage? Fast det återstår att se. Under vinterhalvåret ska de bo i ett badkar eller liknande inne i vårt gym. (Vilket kommer att innebära att jag faktiskt kommer att gå in i det rummet...)

Sköldpaddorna är urläckra! Dessutom får de 19-åringen och 18-åringen att lämna sina rum och vara ute i solen. Bara det är ju fantastiskt. :-)

torsdag 29 maj 2014

Ninja Turtles och kacklande fjäderfän

I tisdags kväll kom maken hem med två stora frigolitlådor. Det krafsade om dem. Jag höjde på ögonbrynen eftersom det hela kom som en total överraskning och lyfte på locken...
Sköldpaddor.

Tänk ibland blir man baske mig förvånad! Visst hade vi vid nåt tillfälle sagt att det vore coolt att ha sköldpaddor i den stora dammen, men jag hade liksom inte fäst mig särskilt vid tanken. Nu, två dagar senare har jag smält det hela och sitter gärna och pratar bort en stund med Michelangelo, Donatello, Leonardo och Raphael. (Självklart fick de Ninja Turtles namn.)

Hur gick det till?
Maken skulle köpa fiskmat. Visserligen kom han hem med fiskmat, men han hade alltså köpt lite annat på en gång. När han ändå var i farten liksom. Fyra sköldpaddor och fem koi.

Ja jösses... Fast nu när jag har kommit ur chocken tycker jag de är döhäftiga! Jag gillar dem skarpt. :-)




Den här veckan verkar ha djurtema. Förutom sköldpaddorna är jag även hönsvakt. Grannarna är iväg och under tiden passar jag deras åtta fjäderfän. Jag har bara passat dem i 32 timmar men har redan fått 13 ägg! Det är roliga och sällskapliga djur och jag gör mig ärenden dit flera gånger om dagen.




onsdag 28 maj 2014

Omstuvning i växhuset. Igen.

Oj vad dagarna går fort. Jag tycker att jag bloggar jämt och emellanåt undrar jag om ni tycker jag är tjatig med alla inlägg. Fast nu ser jag att det är flera, flera dagar sedan sist! Vart tar dagarna vägen?

Nåja. Sedan sist har jag haft fullt upp i trädgården. Förutom lite småfix som blomkåls-plantering och ogräsrensning så har jag stuvat om hela växthuset. Ja, jag vet. Igen. "Är hon då aldrig nöjd?" kanske ni undrar. Jo. Nu är jag det.

Arbetsbänken åkte helt sonika ut. Kvar blev de sköna fåtöljerna (som maken byggt), matta, stora och små ljuslyktor samt mängder med doftande växter.

Det blev ett extra vardagsrum. Eller sovrum. Vilket man vill. Här går det nämligen lika bra att sitta och fika som att sova en stund. :-)
 

Jag sänkte ner ett kärl med vatten i jordbädden för att öka luftfuktigheten. Grodan ser tll att ingen dricker upp det.

Handskarna fick flytta ner i en korg. Praktiskt och piffigt på samma gång. Som om jag vore Lulu Carter eller Ernst minsann!

Uppe bland vindruvornas långa revor hänger två ljuslyktor samt en prisma.
 
 
Någon kanske undrar var allt grejs från arbetsbordet tog vägen? Jag placerade bänken på komposternas baksidor. Med en rejäl stenläggning i två lager under så hoppas jag att krukor och annat får stå hyfsat ifred från ogräset.
Efter att bilden togs har det tillkommit två saker - en vitbrokig kornell samt en rabatt längs planket som skymtar till höger i bild. Blev hur bra som helst. Hela projektet har dessutom stämplats med "Approved by Husband" så vi är nöjda båda två.

lördag 24 maj 2014

Grannsämja

För elva år sedan satt jag i godan ro och läste i soffan när jag plötsligt hörde ett oväntat ljud. Jag tittade ut genom fönstret och såg till min förfäran att grannen höll på att klippa ner vår gemensamma häck. Från två meter hög togs den ner till åttio centimeter. Jag flög i taket och skällde ut grannen efter noter. Jo, jag tog i ordentligt eftersom jag tyckte att han kunde ha frågat vad vi tyckte innan han började. Grannen bad om ursäkt två gånger den dagen. Efter en vecka knackade han på och bad om ursäkt en gång till...

 
Det var då.
Nu är vi ruskigt överens. I alla fall är jag överens och jag hoppas att han är det också. Faktiskt så har jag lagt manken till ända sedan dess och visat min allra bästa och trevligaste sida för att han inte ska tro att jag skäller jämt. Min man hävdar dock flinande att grannen fortfarande är livrädd för mig. På detta väljer jag att le och säga att vi är grann-vänner numera. Herrejösses, jag brukar ju alltid stanna till och småprata när tillfälle ges!
Men jag måste ju erkänna att den gemensamma häcken är något infekterad... Det är som om vi tar sats båda två innan vi närmar oss den gröna väggen med våra häcksaxar. Och jag tror att vi är lika lättade båda två varje år när klippningen är över.


I förrgår klippte jag häcken mot gatan. Eftersom den hindrar sikten om den blir för spretig så försöker jag hålla efter den tidigt. Vår gemensamma häck lät jag bli. Helt enkelt för att jag inte orkade mer den dagen.
Idag, när jag kom hem från en handlingsrunda, såg jag att grannen hade klippt sin halva av häcken. På exakt den höjden som vi gemensamt kommit fram till för tre-fyra år sedan när vi stod och småpratade i all enkelhet. Jag gick genast och bytte om, drog fram häcksaxen och slutförde klippningen på vår sida.

Min häcksax brummade. Hans kratta krattade.
Grannen tittade inte på mig. Jag tittade inte på honom. Jag vet att han tänkte på den infekterade häcken. Jag vet att jag tänkte på den i alla fall medan jag noggrant såg till att jag inte gjorde någon överträdelse mot vår överenskommelse.
Och när vi ses nästa gång kommer jag att småprata och le, precis som vanligt. Och då kommer vi att vara så trevliga så det är inte sant mot varandra.

Grannar är förfärligt trevligt. Men det kan också bli fel ibland. Hur har ni det med grannsämjan?

onsdag 21 maj 2014

I växthuset


Jag och grodan drar lite åt det filosofiska hållet. Ibland funderar vi tillsammans, men oftast funderar vi på varsitt håll.

Det finns en del att förundras över, tycker vi. Tomatplantor till exempel. Hur är det egentligen möjligt att det kan spira en hel planta ur ett enda litet frö? Hur kan ett litet frö ge hundratals nya frukter? Fantastiskt. Jo, sånt tänker vi på grodan och jag.

 
Tomaterna står på parad. I den stora jordbädden är det sju plantor som slåss om solen. Eller tja, de slåss inte särskilt. De verkar samsas fint för de växer så de knakar allihop. Ytterligare fem plantor står i krukor på golvet och två av dem ska planteras ut på friland om nån vecka eller två.
Det börjar komma blomställningar. Jag läste någonstans att man ska knipa bort den första blomställningen för att på så sätt locka fram ännu fler. Stämmer det verkligen? Jag ska prova på en av mina plantor.




Jag har två krukor med jordmandel i växthuset. Det är första gången jag odlar dem så jag har egentligen ingen aning om vad jag håller på med. Men såvitt jag kan se så mår plantorna fint och de skjuter nya fina skott varje dag. Uppenbarligen behöver de ännu mer plats, vilket betyder att jag måste bygga ett par rejäla lådor till dem. Hela jordmandel-projektet är en chansning förresten. Jag har ingen aning om hur stor plats de behöver, hur stora de ska bli, när jag ska skörda eller hur jag ska vinterförvara dem. Jag har heller aldrig ätit det, så det ska bli spännande att smaka. Nåja. Man måste ju prova något nytt emellanåt. :-)



 
Vindruvsstocken är frodig. Bladen är friska och fina och ämnen till vindruvor har redan börjat dyka upp. I år ska jag vara duktigare på att beskära den. Förra året slarvade jag så vindruvorna blev i minsta laget storleksmässigt. En rostig ljuslykta är snart helt insnärjd i grönskan.



 
Sex plantor gul paprika. Jösses vad vi ska käka paprika! Vårt växthus brukar vara optimalt för paprikaodling, så jag utgår ifrån att skörden blir stor så småningom.



 
Om jag måste välja en favorit i växthuset just nu så är det nog de här små oansenliga plantorna. När jag och systern var i Barcelona i våras så plockade jag upp en fröställning från någon form av lilja. Den låg på marken, så jag gjorde ingen åverkan på något, jag lovar. Visserligen blommade inte liljorna när vi var där, så jag har ingen aning om vad det blir av det.
I brist på annat namn så kallar jag dem kort och gott för Barcelona-liljor. Förhoppningsvis växer de till sig så att jag kan plantera ut dem redan i sommar. Jo, jag läste på nätet att de behöver stabilisera sig i jorden innan hösten kommer.

Växthuset grönskar alltså. Ser fram emot att få skörda eget inom kort!

tisdag 20 maj 2014

Ögonblicksbild - just nu

Om man nu råkar vikariera i systerns fina trädgårdsbutik/affär och det inte kommer några kunder på en stund - då måste ju det här vara fritt fram:


En solstol, en tidning, sol och doftande växter. Usch, så jobbigt det är att arbeta! :) Hoppas ni andra har en fin dag!

måndag 19 maj 2014

Blommor, blommor, blommor!

Blommorna slår ut. Som små och stora ädelstenar lyser de upp i de gröna. Det är fantastiskt! Jag älskar det. Idag har prästkragarna och vallmon öppnat sig. Och nävorna blir fler och fler.

 

 

 

 

Vad har annars hänt idag? Jag tog min mor under armen och körde till Lödde plantskola och Sörens granna blommor. Som tack för att jag var chaufför fick jag en kronärtskocka! Den har flyttat in i en av de upphöjda bäddarna och jag hoppas på finfina skockor till sensommaren. Bilder från köksträdgården kommer en annan dag. :-)

fredag 16 maj 2014

Små saker att vara lycklig över

Det finns så mycket vackert runt omkring oss just nu. Emellanåt känns det som att det till och med blir lite svårt att ta in allt eftersom vi bombarderas av det ena undret efter det andra. (Varför säger man så förresten? "Ena efter det andra"? Ena borde ju komma före det andra... Hmmm, kanske klokast att lämna de filosofiska tankarna åt sidan.)

Igår eftermiddag tog jag mig en lite närmare titt på några av trädgårdens under.

Intill husväggen har aklejan slagit ut.

Jordgubbarna står i blom. Mängder av blommor! Hoppas det blir lika mycket bär.

Vid altanväggen sträcker sig en klematis mot skyn.
Knopparna är stora och snart slår de himmelsblå blommorna ut.

Mina sparrisplantor har fått fäste i jorden och skjuter nya skott. Härligt!

tisdag 13 maj 2014

Här har jag hållit till med spaden under våren.

Nu är det dags att använda er fantasi. Under hela våren har jag grävt, byggt upphöjda bäddar och flyttat växter och inte en enda gång under resans gång har jag visat hur det ser ut. Men nu börjar jag komma dit jag vill och därför vågar jag också ge mig på en liten förevisning.

Så här såg området ut i vintras innan allt grävande började. Ni får tänka bort snön och istället föreställa er en platt, tråkig gräsmatta:

 
 
Bilden nedan är tagen från ungefär samma håll. Jag står i en slänt och tittar över området bort mot växthuset. Lite senare i sommar är det förhoppningsvis lummigare och tätare grönska eftersom min plan är att det ska prunka i både lådor och nygrävda rabatter. Det är inte riktigt klart än i och för sig. Jag vill gärna ha en enkel pergola som knyter ihop lådorna. Stolpskorna är förankrade, och så småningom ska stolparna också på plats.

 
Den här bilden är tagen från andra hållet. Här ser ni de små träden - paradisapel och blodparadisapel - och tanken är att de så småningom ska växa ihop i kronorna. Gräsgången längt upp i bild leder i dagsläget endast till en ogrässlänt, men det ska bli en trappa upp till garageuppfarten (det är baksidan av det vita garaget man ser) och den ska kantas av växter. I år blir det nog bara slingerkrasse. Rabatterna till höger och rakt fram är nya. De blev väldigt djupa, trots att det inte riktigt ser ut så här. Rabatten till höger är t ex fem meter djup. De ser lite glesa ut men jag försvarar mig med att de är nygrävda och att plantorna än så länge är små. Förhoppningsvis ser det bättre ut i sommar då de har vuxit till sig.

 
 
Det är en väldig förändring i den här delen av trädgården och det ska bli kul att se hur det blir när allt växer upp. Jag antar att jag kommer att få flytta runt bland plantorna framöver, men det känns ju inte värst jobbigt. :-)

måndag 12 maj 2014

Ramslök

Jag har fallit som en fura för ramslök. Det är en helt underbar växt! Den är inte bara vacker utan väldigt användbar i köket. Att steka sparris och ramslök och sedan röra ihop dem med parmesan och pasta är riktigt smaskigt! Kryddsmör med ramslök och lime var inte heller dumt kan jag meddela.

 
För några veckor sedan var jag på matmarknad i Billinge. Där shoppade jag ost och ramslökssalt av Malin på Ådala gård. Ni vet de som driver bloggen De 4 årstiderna. Ramslökssaltet är makalöst gott. Ugnsstekt potatis med olivolja, ramslökssalt, färsk timjan och färsk rosmarin... Mums!

Jag vill bra gärna ha ramslök på min egen tomt. Jag har provat att köpa frön, men trots alla goda råd om att frysa fröna och att ha dem i kylskåp så ville det sig inte. Nu försöker jag en annan metod. För tre veckor sedan grävde jag upp två tussar och försöker nu få dem att må fint i min vilda trädgårdshörna. Än så länge går det fint. Jag har använt mycket av bladen för att växten ska lägga sitt krut på rotsystemet. Blommorna blommar och allt ser ok ut. Tja, förutom snigelangreppen då...
Så... allt som är kvar är att hålla tummarna för att jag får min egen ramslöksäng nästa år!


lördag 10 maj 2014

Herr Ödla

Den här lilla krabaten tittade fram när jag började sortera om i en plankhög. Och fastän jag först stod och ojade mig en stund över hur fantastiskt söt jag tyckte att den var och sedan sprang in och hämtade min kamera för att avslutningsvis trycka upp linsen i den stackarns näsa, så stod den blick stilla och lät allting hända.
Herr Ödla

Jag kallar den herr Ödla. Men eftersom jag var tvungen att fortsätta sortera om i plankhögen så fick herr Ödla flytta. Med varsam hand tog jag den till trästocken vid dammkanten istället. I samma ögonblick som den blev nedsläppt slank den in i ett fuktigt skrymsle. Men jag tyckte att jag hann se ett tacksamt leende i herr Ödlas mungipa. Jag tror att han blev rätt så nöjd över att det nya boendet hade havsutsikt.

Borta. Kvickt som en iller försvann herr Ödla iväg.

fredag 9 maj 2014

Rädisor och sallad

Underbara maj!
 

Det lilla fågelbadet vickar betänkligt på sin pinne. Allt vatten gör den lite ostadig. Paradisapeln vilar mot kanten.
Nedanför växer en tidig daglilja.
 
Maj är en fantastisk månad. Det händer så otroligt mycket därute! Det doftar, växer så det knakar och blommar. Underbara maj!

De senaste dagarna har jag kunnat lyxa till mina sallader med egenodlade rädisor. Och jag älskar det! Det är såååå gottt!
I år odlar jag två olika sorter - dels vanlig rund, röd rädisa och dels "Easter egg". De sistnämnda ska vara olika färger: gula, rosa, vita, röda. Fast jag vet inte... de fem jag har dragit upp ur jorden har varit röda. Fast det kanske bara är en tillfällighet. :-) Om någon timme är det dags att dra upp ytterligare några till middagssalladen, och då hoppas jag på lite annan färgprakt.


Rädisor på rad
Jag odlar babyleaf också. Eller "småblads-sallad" som jag och dottern brukar kalla dem. De är beska men riktigt goda. Särskilt om man dränker dem i kall sås. (Alltså, jag är dip-kall-sås-beroende. Äter det till allt.)

Regndränkta salladsblad
Och snart är det färskpotatis-säsong. Och DÅ ska jag ställa fram det här på bordet:

kokt färskpotatis
rädisor
bladsallad eller babyspenat
gröna oliver utan kärnor
vitlök
olivolja
grönmögelost
valnötter

Lägg kokt färskpotatis i en skål. Passera oliver, vitlök och olivolja och häll blandningen över potatisen. Lägg i sallad, rädisor, smulad grönmögelost och valnötter. Blanda om.
Är fantastiskt gott till grillat kött! Aaaahhh, jag längtar!

Hoppas att ni får en riktigt skön helg och att ni får tillfälle att njuta av trädgården. Själv ska jag på systersonens trettonårskalas och trycka i mig smörgåstårta. :-)

torsdag 8 maj 2014

Välbehövligt regn

Igår ösregnade det hela dagen. I vanliga fall brukar jag tycka att det är tråkigt och trist när regnet faller. Att stå inomhus och glo ut genom fönsterrutan ligger inte för mig värst nämligen. Men igår kändes det bara bra att vara inne. Kroppen är rätt så slut efter vårens stora projekt - bygge av upphöjda odlingslådor, kompostbygge, rabattgrävning, bortforsling av tegel och sten... Ja, och så den vanliga vårstädningen av trädgården förstås.

Men det var inte bara jag som var tacksam för regnet. Växterna sög åt sig vätan och sprickorna som bildats i lerjorden omfamnade varenda droppe som nådde dem. Idag väntas mera regn och även om det regnade hela dagen igår så behövs det mer. Bring it on!


Jordgubbarna ska snart slå ut sina vita blommor. I år ser det ut som om det kommer att bli en hel del! Härligt!


Jordärtskockorna mår bra. Tror jag. Jag har aldrig haft jordärtskockor förut, men jag inbillar mig att allt ser fint ut. Jag ser i alla fall fram emot soppor och gratänger när vinterstormarna viner på de skånska slätterna.


De här är väl läckra? Ludna, stora vallmoknoppar som är täckta av regndroppar. Just den här sorten blir orange-röd och den brukar lysa upp i rabatten ordentligt. Rabatten är för övrigt av det ogenomtänkta slaget. Här samsas allt som jag inte riktigt visste var jag skulle göra av... getrams, orange daglilja, alunrot, malört, rosa stäppsalvia, hosta, cypress och penséer. Tja, ni hör... rena rama röran. Fast det funkar ändå på något sätt. :-)

Ha en fin dag!

måndag 5 maj 2014

Prydnadsapel och lejon

Idag har jag varit på tippen med gammalt tegel och trasiga stenplattor. Och det blev inte ett varv utan fem. Sista varvet var jag kung på att köra med släp. Jo, det var så folket gjorde vågen på tippen när jag kom åkande. (Tja... det sista kanske inte var riktigt sant...)

Usch och fy så man tar i vissa dagar. Men så skönt det är sen! Då kan man kränga av sig sina skor och lägga sina svettiga fötter på tork i gräset medan man lutar sig tillbaka och tittar på de nya blommorna som har dykt upp det senaste dygnet.

För två år sedan fyllde jag 40 och då fick jag två stycken prydnadsapel - en med vita blommor och en blodapel med mörkt rosa blommor. De är väldigt vackra båda två. Jag har satt dem ungefär tre-fyra meter ifrån varandra och min förhoppning är att deras kronor så småningom ska nå varandra så att det bildas en helt fantastiskt blommande portal. Nån dag ska jag visa er var de står med lite översiktsbilder. De första blommorna hade öppnat sig idag och jag tycker att de är sååå vackra!


 

Jag har ett lejon i trädgården!
Förra året hade vi en grupp penséer av det här slaget och den har visst frösått sig. Precis vid gräskanten intill rabatten har det dykt upp en ensam lejoninna. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här penséen - för när man väl har tänkt på den som elakt lejon så är det svårt att sluta. Och då är den inte helt vacker längre...