söndag 5 mars 2017

Pionstöd

Det står "mars" i almanackan och det är vår. Att det sedan bara är tre plusgrader, blåst och småregnigt spelade ingen roll i förmiddags när jag gav mig ut i trädgården och påbörjade vårstädningen. Av vår största rabatt blev nästan hela rensad innan mina stela fingrar gav upp.


Den här bilden föreställer ett pionstöd. Ser ni det? Maken var snäll och gjorde ett stöd av armeringsnät och armeringsjärn till mig förra sommaren och nu är det premiär!


Tanken är förstås att stänglarna ska titta upp genom nätet och att nätet sedan ska hålla blommorna uppe när knopparna slår ut. I den bästa av världar lägger sig inte de tunga blomklasarna ner utan håller sig fräschare och finare.
Tja, vi får se vad som händer. Det är ett experiment.





tisdag 28 februari 2017

Förra årets altanprojekt

Det börjar spritta i kroppen. Våren är på ingång och snart får man brista ut i såväl vårskrik som grävning. Hurra! Jag har tusen saker jag vill göra i trädgården men jag måste försöka vara realist. Det finns inte en suck att jag kommer att hinna allt jag har tänkt. Men köksträdgården måste få sig en ansiktslyftning och det är prio ett.

Utanför växthuset sommaren 2015
Ett av förra årets projekt var altanen utanför växthuset. Under många år hade vi en teglad uteplats och en damm där, men av någon konstig anledning blev det aldrig riktigt bra. Växterna mådde visserligen fint, men vattennivån sjönk jämt och vi förstod aldrig varför. Någon läcka hittade vi aldrig.


Bort med dammduk och sten och dit med ett trädäck alltså. 


Projektet fick ta tid. Jag jobbade heltid och maken var axelopererad och därmed enarmad. Man kunde ju ha trott att jag fick bygga hela rasket själv med tanke på axellås, men nä. Eftersom jag är gift med världens mest envisa och tålmodiga man så blev det liksom han som byggde. (Tja, förutom två plankor, för de satte jag dit. Och så gick jag typ hundra vändor med skottkärra och grus för att fylla igen gamla dammen. En plattläggning under grillplatsen fick jag också göra.) Fråga mig inte hur han gjorde, men uppenbarligen gick det.


Vi hade en deadline. Den 23 juli skulle det hela vara färdigt eftersom vi hade inplanerat ståhej i trädgården då. En drös med människor skulle mingla på vårt konsthappening och då skulle de ju förstås ha ett altandäck att mingla på.


Här är vår nya uteplats sett från trädgården nedanför växthus och rabatt. Till vänster i bild ser ni grillplatsen som fick ett tak.
Bilden nedanför är tagen på samma plats som näst översta bilden i inlägget. Här hamnade några minglande konsthappening-besökare på bild. De trivdes förnämligt bra och stannade i många timmar. Emellanåt reste de sig för att fylla på sina glas. Hihi! Trädäcket fick med beröm godkänt av dem.


Trädäcket är suveränt bra. Det är gassande hett när solen ligger på och underbart svalt i skuggan från elefantgräset. Grillplatsen är under tak och fungerar perfekt. Och om bara några veckor kan vi börja sitta där igen! Jisses, vad jag längtar!


Vattentrappan fick vara kvar. Den är så väldigt charmig nämligen. Tidigare ledde den ner vatten i dammen. Lösningen blev att ställa en stor balja under trädäcket och lägga ner pumpen där. Nu fortsätter vattnet att rinna i trappan och blir ett underbart blickfång vid uteplatsen.

söndag 26 februari 2017

Drömmer om vitsippor

Bara ett par dagar kvar av februari. Snart står det Mars i kalendern, vilket borde betyda vår här i Skåne. Visst kan vi få bakslag, men de brukar aldrig bli särskilt långvariga.

Vintern som kom i torsdags kväll och stannade över fredagen har nu töat bort. Här och var i trädgården ligger små snöhögar, men med tanke på att det regnar och är fem plusgrader så lär de inte bli särskilt långlivade.


Våren är på väg alltså. Hurra! Snart fylls trädgård och skogar av nytt spirande grönt. De här bilderna är från Österlen i april 2016 och vilken fantastisk blomning det var! Jisses så mycket vitsippor! En av 2016 års vackraste blomsterupplevelser.




Jag önskar er alla en fin och skön söndag!

tisdag 21 februari 2017

Lycklig!

Vilken underbar dag! Efter många dagar med grå dimma så kan man se och känna solen idag. Underbart!

En annan underbar sak är de snälla orden som Isa skriver på sin blogg om min bok Blomsterflickan. Orden värmer ända in i hjärteroten och jag är överlycklig.
Blomsterflickan är en av två böcker som jag publicerade i januari 2017. Det är en stillsam skönlitterär historia som handlar om läkande och vänskap i en besjälad trädgård. Vill du veta vad Isa tyckte så kan du titta in här: Isas Trädgård



Min andra bok heter Borgen och i skrivande stund är den ute hos ett par olika bloggare som ska ge den sitt omdöme. Det är fruktansvärt, kan jag meddela. Att gå runt och vänta medan någon ska vända ut och in på något som under lång tid har varit en stor del av mig själv. Nåja. Det är säkert karaktärsdanande på något sätt. Hihi!


Blomsterflickan och Borgen finns att köpa på Adlibris, Bokus och via Akademibokhandeln. De finns som e-böcker och finns tillgängliga på ett flertal nätbokhandlar, t ex Google Books. Vill du läsa mer om mina böcker så är du hjärtligt välkommen in på min författarsida www.ellinorhaggstrom.com

(Just nu är priset på Borgen felaktigt på nätbokhandlarna. Priset ska ligga kring 140 kr och jag har bett förlaget justera detta. Så ett tips är att avvakta med beställning ett par dagar om ni händelsevis skulle vilja klicka hem den här titeln.)

Önskar er alla en fin dag!

måndag 20 februari 2017

Vårmässa på Willab Garden

Under söndagen åkte jag och maken till Båstad och Willab Gardens vårmässa. Vårabstinensen är hög och ett sånt här besök stillar den värsta vårfebern. I alla fall för en liten stund. Å andra sidan slår febern till ännu hårdare när besöket är slut (i samma stund som verkligheten gör sig påmind) eftersom det helt enkelt inte är läge att förverkliga alla nya drömmar och tankar.
Suck.


Vårt växthus är ett hemmabygge av trä och är inte alls jämförbara med Willabs aluminiumprofiler, men det spelar inte så stor roll. Jag var mest ute efter inspiration eftersom jag gärna vill göra om i vårt växthus. Och inspiration fick jag sannerligen. Jag insåg till exempel att jag måste vara mycket mer enhetlig i materialen i vårt växthus. Jag insåg även att jag inte borde vara så rädd för att plocka in fler prylar. Så det blir till att skärpa till sig till kommande säsong.



Insikt nr 1 är helt klart att jag måste ha ut de två stora adriondak-fåtöljerna från växthuset. Visserligen är de supersköna, men de tar upp alldeles för mycket av utrymmet. Något nättare får det bli.
Insikt nr 2 är att jag måste ha en en byrå/bänk/skänk av något slag för allt krafs. Tja, ni vet sånt där som man behöver i ett växthus men som inte är så rasande snyggt. Penna, tändstickor, tidningar osv.
Insikt nr 3 är att jag behöver ett hyllplan längs min ena glasade långvägg där ljusstakar och andra vackra ting ska stå.


Japp. Nu har jag en att-göra-lista. Jag är redo. När kommer våren?

söndag 19 februari 2017

Ett varv i regnig trädgård

Söndagen är regnig och grå utanför fönstret, men eftersom jag är envis som en... tja, jag vet inte vad... ruskigt envis i alla fall, så klev jag i stövlarna och drog på tjockjackan och gick ut i trädgården. Målet var att hitta våren (som jag tycker borde finnas därute någonstans).

Förutom några snödroppar och lite vintergäck så var det dock dåligt med vårtecken. Visst, jag borde inte ha förväntat mig mer så här i mitten av februari, men jag VILL ju så gärna! Jag vill ju se alla små spirande ljusgröna blad. Nåja, det kommer väl. Jag får väl vänta. Tålamod är dock inte min starkaste gren...


En sak som dock är precis som det ska så här års är jordärtskockorna. Sååå fina! Underbart ljusa, mjälla och goda. Det får minsann bli lite ugnsrostade skockor till middagen idag.

Hoppas ni alla får en riktigt fin och vilsam söndag!

tisdag 14 februari 2017

Alla hjärtans dag berättelse

Glad alla hjärtans dag på er!

Aldrig har vi väl behövt så mycket kärlek som just nu. Jag tänker inte bli politisk, men det är lite kallt runt omkring oss, eller hur?
Jag vill gärna dela med mig av en liten berättelse som jag skrev för många år sedan. Handlar den om kärlek? Tja, det är upp till läsaren att bedöma det. Jag blir i alla fall lite varm i hjärtat av den.

Ha en fin dag allihop!


Han glodde häpet på den. Det var sannerligen den fulaste bänk han någonsin hade sett! Ryggstödet i sten var skrovligt och det utmejslade ansiktet som skulle föreställa ett lejon liknade snarare en gnällande tandlös farbror Petter med skoskav. Armstöden var tjocka och klumpiga och liknade inte alls lejontassar. Sitsen var ojämn och hela bänken hade sjunkit ner något i mossan på ena sidan.
Hur i all världen kunde mor och far ha träffats där så pass mycket att det hade blivit en unge av det?
Märkligt.
Johannes drog sina korviga fingrar över sitt något sneda ansikte men släppte taget innan han nådde fram till käkbenets oformliga fördjupning.
Å andra sidan var det inte konstigt att han hade blivit ful när mor och far hade använt en sån hiskligt ful madrass. Det klumpiga underlaget hade såklart gjort att allt hade hamnat snett i mors sköte och så hade det blivit som det blev – en redigt ful pöjk som folk kunde glo efter när han följde mor och far till kyrkan om söndagarna.
Johannes vände sig om och såg bort mot ängen som skymtade bortom dungen. Det var en betydligt vackrare plats. Varför hade mor och far stannat här när det hela kunde ha blivit så mycket bättre? Fast det hade kanske varit bråttom…
Matildas mor och far däremot hade troligen haft en vackert blommande sommaräng som underlag. Det fanns inget snett på den tösen. Nej, hon hade jämvikt både fram och bak. Och åt både höger och vänster också förresten.
Tänk som saker och ting kunde falla sig. Somliga fick sommarängsansikten medan andra fick stenbänksansikten. Och inget kunde man göra åt det. Fast det kändes lite orättvist någonstans i hjärttrakten.
Johannes vände sig än en gång mot bänken.
”Där blev du till, pöjken min.” hade mor sagt med ett leende för en tid sedan. Hon hade sett nöjd ut, så knöligheten och fulheten verkade inte ha bekommit henne det minsta.
Johannes slog ner blicken, vände sig om och började gå därifrån. Det var hög tid att ta itu med djuren på gården. Mat skulle de ha. Det behövde alla levande varelser. Det hade far präntat i honom ända sedan unga barnaår. Själv var Johannes inte ett dugg hungrig och medan han gick undrade han om stenbänksansikten kunde ge buketter av blåklockor till sommarängsansikten eller inte?
När han kom fram till gården hade frågan fortfarande inte fått något svar och snart hade tanken fått stå åt sidan för grisarnas bökande och hönsens pickande.

söndag 12 februari 2017

Har börjat från fel ände?

Vårens projekt är att fixa till garageuppfarten. Då ska ett par rabatter kantas, några buskar ska klippas till och grus ska fyllas på. Det borde ju inte ta alltför lång tid, tycker man. Å andra sidan är det en stor grusplan och eftersom jag verkligen inte tycker om att sitta så där närmast vägen till allmän beskådan och dra ogräs så finns risken att projektet kommer dra ut på tiden. Jo, jag känner mig själv.

När väl det tråkiga jobbet är färdigt ska jag ha ett sånt där trevligt display/välkomst/stylingbord som är så himla snyggt. I alla fall hos andra. Det återstår att se om jag får till det lika bra.


Bord har jag inget än så länge, men jag låter inte det hindra mig. Istället har jag samlat på mig saker att ha på bordet. Finfina trälådor av olika storlekar till exempel. Och några fina zinkbaljor. Stallfönster finns samt en och annan dekoration.


Japp, jag är redo. Jag ska bara ha ett bord. Men först måste jag göra om garageuppfarten...

lördag 11 februari 2017

Vinter vid dammen

Idag är himlen blå och solen skiner. Om jag ställer mig vid det soliga fönstret så värmer strålarna på skinnet. Härligt är det minsann!

Ute vid dammen är vintern riktigt vacker. Det glittrar i snökristallerna och isformationerna vid det öppna vattnet glänser i solen. Jag försöker lära mig att tycka om vintern och sådana här dagar går det ganska bra.






Mina dagar är fulla av jobb och fokus på bokförsäljning. Man kunde ha trott att det svåra och krångliga skulle vara att skriva själva historierna, men se så visade det sig verkligen inte vara. Nåja, det är ett kärt besvär. Förutom detta så ser jag fram emot våren! SNAAAAART är den här! Jag jublar över detta nu när jag alldeles snart ska sätta igång med frösådderna.

onsdag 8 februari 2017

Snöig onsdag

Idag har vintern slagit till. Snön har fallit hela dagen och allt är vitt - mark, växter, träd och himmel. Not my cup of tea, som engelsmännen säger. Trots detta har jag varit ute hela dagen. Tja, det blir så när man jobbar med trädgårdsskötsel och har trädbeskärning inbokat. Så med dubbla långkalsonger och mössa nerdragen över öronen har jag sågat och klippt. Håller man bara igång så blir det ju inte särskilt kallt. Uppfriskande är nog ordet som beskriver dagen bäst. Här nedan är det kollegan som agerar fotomodell bland äppelträdets grenar.


Om några veckor öppnar vi butik nummer två, min lilla bebis som jag ska få dalta med på arbetstid. Hurra! För tillfället är det grymt mycket att göra innan vi är i ordning, men bilder kommer så småningom. Istället kan jag visa ett par bilder från vår butik i Häljarp. Vi har nyligen möblerat om och är löjligt nöjda med resultatet.


Nytt för dagen i butikssortimentet är den ljuvliga rosmarinen. Sååå härlig att bara stå och lukta i!


Är du nyfiken på min arbetsplats Trädgårdsidyll och våra butiker så är du jättevälkommen in på vår hemsida. Klicka här!