måndag 26 september 2016

Ur led är tiden...

... min daglilja ska blomma!

Hemerocallis Eleonora, dagliljan som jag köpte på trädgårdsmässan i våras, bär stora knoppar. Visserligen har sommarvärmen hållit i sig ovanligt länge i år - idag hade vi hela 23 grader - och nätterna är fortfarande ljumma, men att hitta såna stora knoppar på dagliljan förvånade ordentligt. Hoppas bara jag hinner se dem innan de kyligare dagarna och nätterna kommer.


Annars har jag en hektisk vecka, det är mycket som ska hinnas med på jobbet innan fredag. Men eftersom allt handlar om trädgård så känns det helt okej. Faktiskt är det riktigt roligt att ha fullt upp! Och eftersom jag gräver och klipper så frenetiskt om dagarna så känns det helt legitimt att krypa upp i soffan med te, dator och godis på kvällen. Japp, man måste ju fylla på alla kalorier som man bränner bort på dagarna. Hihi! Ha en fin kväll!


söndag 25 september 2016

Äpplets dag

Nytt för i år är Äpplets dag. Det är Riksförbundet Svensk Trädgård som är initiativtagare till den här landsomfattande temadagen. Vill ni läsa mer om detta kan ni klicka här


Här hemma satte jag igång att äppel-pyssla. Eller tja, "pyssla" kanske är att ta i. Pynta kanske stämmer mer överens med verkligheten. Armeringsnäten står fortfarande kvar i mina planteringslådor och de fick agera stativ för Lobo och Ingrid Marie. Tillsammans med ljungen blev det rätt så effektfullt. Jag gillar det.


På trappen blev det en korg med äpplen, halm och - förstås - en övervakande ängel. Enkelt, men trevligt och välkomnande.



lördag 24 september 2016

Nämen se där! Ett inlägg!

Dagarna går och fastän vi är på sluttampen av september så känns det fortfarande som sommar! För vår del har det här varit den bästa sommaren någonsin ur väderperspektiv. Makalöst fint.

Eftersom jag har varit så otroligt dålig på att blogga den senaste tiden så har ni missat hur mycket som helst av det som har hänt i trädgården. Men deppa inte för det, vi har ju en lång höst och vinter framför oss och då kommer uppdatering.


Ett av sommarens projekt har varit trädäcket som går under namnet bardäcket/pepes bodega/loungen... tja, kärt barn har många namn. Det är byggt på platsen där vi innan hade en damm och stället har blivit kanonfint! En riktig samlingspunkt! Där har jag druckit många koppar te kan jag lova. Den här bilden är tagen från gräsmattan nedanför och någon dag framöver kommer bättre - och fler - bilder av bygget.

Rabatten till höger i bild har grävts om under sommaren och där samsas nu flera olika sorters daglilja och revsuga tillsammans med ett nyplanterat glanskörsbär. Det svarta ni ser i bild är makens fantasifulla svets-kreationer. En gam och en ekoxe.
Ekoxen är lätt min favorit! Ihopsvetsad av en gammal spade och armeringsjärn. Kolla! Hihi!


Även om luften fortfarande är sommarvarm på dagarna så är det faktiskt höst på väg. Det går inte att undvika att se tecknen. Särskilt inte så tydliga tecken som de gyllene frukterna på paradisapelns grenar. Vackert så det värmer i hjärtat.


Avslutningsvis kommer en liten hint om min nya arbetsplats! Sedan första juli i år är jag anställd på Trädgårdsidyll och för tillfället jobbar jag med trädgårdsskötsel. Det innebär dagar med fantastiska möten med både människor och trädgårdar. Så mycket inspiration och kunskap jag får mig till livs!
Våren 2017 öppnar Trädgårdsidyll en butik till. Den kommer att ha inriktning trädgård och vi vill kunna erbjuda en butik/plats som välkomnar och ger besökaren något för både kropp och själ.
Förutom butik och plantskola kommer det att finnas en visningsträdgård där endast vår fantasi sätter gränser. Och vi vill vara kända för vår fantasirikedom så kom gärna med tips - vad vill du se när du kommer till oss?
Så här ser det ut just nu där butik och trädgård är under uppbyggnad:





tisdag 9 augusti 2016

Tittut på er!

Jodå, jag lever. :-)
Det har inte blivit mycket till inlägg senaste tiden, men jag vägrar känna press och stress över det. Bloggande ska vara roligt och bara göras när andan faller på tycker jag. Som nu.

Mina dagar är fulla av trädgårderande. Både i andras trädgård och i min egen. Växter flyttas, miljöer skapas och mängder med möten sker. Både mellan människor och växter. Vilken lycka att få arbeta på det här sättet! Halleluja!

Jag har så mycket att visa er (framför allt från min egen trädgård), men det får komma i sinom tid. När andan faller på. Idag tänkte jag istället visa er bilderna på de flottar som var med och tävlade om titeln Flottaste Flotten på Landskronas trädgårdsgille som gick av stapeln i helgen. Trädgårdsidyll (min nya arbetsplats) deltog med en flotte. Vi vann inte, men hade en härlig helg ändå.




Flotten ovan, flotte nr tre, blev årets vinnare. Såå fin! Den är skapad av Landskrona Trädgårdssällskap och de får nu äran att visa upp sin fina flotte på Trädgårdsfesten på Sofiero. Grattis!



Det här är Trädgårdsidylls flotte. Vi valde ett helt annat färgtema än andra deltagare. Ingen vinst blev det, men vi hade vansinnigt roligt när vi byggde den och hade en toppendag på gillet så vi är nöjda ändå. Men nästa år... Hm, planeringen är redan igång.





Tänk vilken variation det blir trots att alla har samma förutsättningar. Kul är det minsann. Väl värt ett besök!

fredag 29 juli 2016

Världens roligaste jobb?

Nästa helg är det dags för Trädgårdsgillet i Landskrona. Det är ett årligt återkommande evenemang med trädgård i fokus. Ett jättetrevligt påhitt som jag verkligen kan rekommendera! Kom hit vettja'!

En del av evenemanget är en tävling som kallas Flottaste Flotten. Företag och privatpersoner kan ställa upp och alla har samma förutsättningar - en flotte på 3x3 meter att dekorera som man vill. Besökarna kan sedan rösta och den flotte som har fått flest röster vinner ett underbart pris - att få sin flotte uppbyggd på Trädgårdsfesten på Sofiero.


Självklart ska Trädgårdsidyll vara med!
Idag har vi ägnat oss åt uppbyggnad av vår flotte och herrejösses så kul det var! Färger, former, kombinationer, bygge, funderande och glädje när det hela föll på plats. Det här kan man verkligen kalla trädgårdsterapi. Vilken tur jag har som får lov att pyssla med sånt på arbetstid! Lyxigt är sannerligen det rätta ordet.


Än så länge får ni nöja er med färgprakten. Men självklart kommer bilder på helheten när flotten är klar och ligger i vallgraven. Och har ni vägarna förbi Landskrona 5-6 augusti så är ni hjärtligt välkomna att vara med på festen! Jag kommer att vara där och ni hittar mig vid Trädgårdsidylls marknadsstånd. Kanske vi ses?


Vill ni läsa mer om evenemanget kan ni titta in här: Trädgårdsgillet

torsdag 28 juli 2016

Utflyktsdag

Det absolut somrigaste jag vet är att åka på dagsutflykt med min man. Små och stora samtal i bilen, nya vägar, nya vyer, nya platser, promenader i solen och gofika. Kisande mot solen och tankar kring växter, djur, platser och - framför allt - nya idéer till trädgården. Det, mina vänner, är essensen av sommaren och livet för mig.

Idag tog vi oss på slingriga vägar till Övedsklosters slott. Tja, ni vet vid det här laget... jag har min lista... Det blev en härlig promenad i parken där mängder av enorma träd växte. Bland annat en Ginko som var den största jag har sett. Magnifik!




Efter detta tog vi oss till Dalby Stenbrott och såg oss omkring. Naturen var fantastiskt vacker! Kontrasten mellan de skarpa stenväggarna och den lummiga grönskan var läcker. Vattnet var kristallklart och djupt. Ett gäng modiga (eller dumdristiga...?) människor hoppade från de höga stenklipporna rakt ner i vattnet. Det hade jag aldrig vågat.





Här på hemmaplan har det bara slappats under eftermiddagen. Bortsett från att fixa ännu en solsten till sköldpaddorna så har jag bara legat i solen och ätit glass och löst korsord. Man ska ju liksom njuta av de lediga sommardagarna, eller hur?

måndag 25 juli 2016

Konsthappening i trädgården

Vi har tre otroligt konstnärliga barn. Så varför inte visa upp deras talang för alla?

Årets sommarprojekt/evenemang har varit en Konsthappening och i lördags gick den av stapeln. Och vilken succé det blev! Vädret var fantastiskt! Massa människor kom! Trädgården var tipptopp! Och vi hade supertrevligt hela tiden!


Konstnären Jocke:

Vår äldsta son - 22 år - är grafiker och speldesigner och i lördags hade han satt upp tre skärmar med spel som han själv hade skapat samt youtube-videos som visar när han skapar sina alster.
Skärmarna och spelkonsolerna var vända ut mot trädgården och utanför hans glasdörrar hade vi monterat en liten altan - lagom stort för dem som ville titta närmare på det hela eller prova spelen.



Konstnären Lina:

Vår äldsta dotter - snart 21 år - är konstnärlig ända ut i fingerspetsarna och pysslar med det mesta. I lördags ställde hon ut målningar, skulpturer, tuschteckningar samt skisser i blyerts. Hennes konst är fantastisk på alla sätt och vis.





Konstnären Rebecca:

Vår yngsta dotter - 15 år - är också otroligt konstnärlig. Hon använder gärna datorn och olika program när hon skapar, men hon är duktig på tuschteckningar och måleri också och det ställde hon ut i lördags. Hon har alltid ett budskap i sina bilder och använder ofta ord i sin konst vilket förstärker bilderna. Man kan helt enkelt säga att hon skapar tankar och aha-upplevelser hos betraktaren. 




Den senare av hennes bilder är del av en större installation. Hon fyllde hela vårt lusthus med bilder av det här slaget så här haglade åsikter/tankar/aha-upplevelser över betraktaren. Väldigt effektfullt.


Trädgården visade sig från sin bästa sida - saker och ting blommade, altanprojektet var klart och kökslådorna dignande. Så, även om jag och maken inte bidrog med någon konst så hade vi sett till att scenografin var i toppform.




Nu när årets projekt av avklarat så ska jag bli lite duktigare med bloggandet. Det har helt enkelt varit lite mycket... Ha det fint!

torsdag 7 juli 2016

Sällskap vid dammkanten

Vid vår stora damm har vi en del som vi kallar för "stranden". Det är en stenstrand som sluttar ner i vattnet för att förenkla för de lite mindre djuren som vill kunna dricka eller bada. Precis i strandkanten står dotterns träbåt som hon byggde för några år sedan. Den står ute dag och natt - i ur och skur - i hetta och snöstorm. Visst börjar den se lite trött ut, men vi väljer att kalla det patina.



Men ser ni vad som finns i vattnet framför kölen? Det där lite svarta, blanka?


Hej lilla groda! Så härligt att du är här! Nog är det bra att strandkanten är full med gömställen, för där ute i det stora blå simmar sju hungriga sköldpaddor... Akta dig för dem!

måndag 4 juli 2016

Från högklackat till skor med stålhätta

Kan ni tänka er? Jag har gjort ett lappkast i arbetslivet. Jag har gått från att vara administratör till att bli trädgårdsarbetare. Jag har bytt från klänning och fina skor till arbetsbyxor och skor med stålhätta. Jag har gått från att vara okej med arbetet till att känna mig överlycklig.


Nu sitter jag vid en rabattkant och plockar ogräs och låter tankarna fara fritt. Och även om idag var den första arbetsdagen så har jag aldrig känt mig mer hemma på ett arbete. Herrejösses, det här skulle jag ha gjort för länge sedan. Eller, för att uttrycka det som en kompis sa: "Äntligen fattar du! Äntligen gör du det du ska!"
Japp, äntligen gör jag det jag ska.


Och som om inte det här var fantastiskt och bra nog så kommer jag inom kort bli butiksansvarig för en plantskola med tillhörande visningsträdgård! Än så länge har butiken inte öppnat, men när den gör det så är ni alla hjärtligt välkomna! Löpande information om den här fantastiska nyheten kommer såklart.


"Vad har persikorna med det här att göra?" kanske ni undrar. Tja, ingenting. Men vårt persikoträd har aldrig tidigare bjudit på så många frukter som det gör i år. Jag kan knappt vänta på att de mognar!

Jag önskar er en riktigt bra vecka! Det tänker jag ha - bland buskar och fjärilar. Hihi!


lördag 2 juli 2016

Carouby de Maussane

Sockerärter är ett måste i min lilla köksträdgård. I år föll valet på Carouby de Maussane - en söt sockerärta både till utseendet och smaken. Den blir 150 cm hög och behöver stöd i livet. Här hos mig får den klättra på ett armeringsjärn och den verkar nöjd med det.



Blommorna går i rosa, lila och blått och är väldigt vackra tycker jag. De är dekorativa i sin skörhet och enkelhet. Den har precis kommit igång med sin blomning och än så länge har jag inte kunnat skörda så många baljor, men de jag har testat har smakat hur bra som helst.


Sockerärtorna ska skördas innan de blir alltför stora. Helst innan ärtorna i baljan har börjat svälla upp. Då är de som sötast och godast. Carouby de Maussane går utmärkt att frysa in, men känner jag mig själv rätt så lär det inte hinna gå så långt - jag lär nog äta av dem när jag passerar. Och jag passerar ganska ofta...