onsdag 26 april 2017

En ledig dag

Idag har jag varit ledig. Det här med att vara ledig mitt i veckan, när alla andra jobbar eller går i skolan, är lite lyxigt. Då kan man passa på att göra saker som ingen annan vill göra - plocka nässlor och äta nässelsoppa till lunch till exempel.

Nässelsoppa är något väldigt bra, tycker jag. Det är framför allt gott förstås, men det lockar också fram någonting annat i mig. Jag är inte riktigt säker på exakt VAD det lockar fram, men det känns fint i hela kroppen. Det är liksom det ultimata vårtecknet.


Pappas recept ska det vara såklart. Det är ett måste. Krämigt god soppa som serveras med kokt ägg. Mums!


Annars har det inte hänt speciellt mycket idag. Vädret har bjudit på ömsom regn och ömsom sol och temperaturen har varit ganska låg. Jag satt en stund i växthuset, men inte ens det var särskilt mysigt. Så istället för att pyssla med saker utomhus har jag tittat en del på trädgårdsprogram på youtube. Där finns mycket sevärt. Senaste säsongen av Gardeners World är ett måste att hänga med i tycker jag. Annars har jag ägnat en del tid att fundera på om det kommer något picknickväder någon dag och vad jag i så fall ska stoppa ner i min nya fina picknickkorg.


Jag är blodgivare (blev det på tok för sent i livet, men nu är jag i alla fall igång) och efter gårdagens besök fick jag den här tjusiga väskan. Jag gillar den skarpt! Den kommer att lysa upp varenda picknickfilt! Och trots att den är grön så är det ingen risk att jag kommer tappa bort den i gröngräset. Hihi!

söndag 23 april 2017

Våren i trädgården

Trots kalla nätter och kyliga dagar så pågår våren omkring oss. Det blir grönare och grönare och igår såg jag de första gula blommorna på rapsfältet här i närheten. Själv klär jag mig löjligt varmt och ser nästan ut som en Michelingubbe när jag jobbar på i trädgårdarna. Lite märkligt är det allt.


I trädgården blir det också allt grönare. Ramslöken mår fint och sparrisen har tittat upp. Persikoträdet som jag slog in i duk förra helgen verkar ha klarat köldknäppen och blommar fantastiskt vackert. Nu håller jag alla tummar jag har för att temperaturen ska hålla sig någorlunda varm några dagar till.


Jag vet inte om jag blev mest överraskad eller mest glad när jag såg att rosmarinen faktiskt har lyckats överleva vintern! Halleluja! Jag vet inte hur många år jag har försökt övervintra rosmarin, och i höstas gav jag liksom upp. Jag tryckte ner en planta intill ett plank och tänkte håglöst att "tja, det här går väl inte det heller..." Men se tydligen fungerade det!


I dammen har sköldpaddorna vaknat. Då och då tittar de upp över ytan, men strax därpå dyker de ner igen. Jag förstår dem. Vem vill ligga och sola i blåst och småregn? För deras skull hoppas jag att solen snart kommer tillbaka och dessutom bjuder på lite värme. Sköldisarna behöver värma upp sig efter sin långa dvala.

I morgon inleder vi sista veckan av april. Låt oss hoppas att vädret gör ett lappkast och börjar bjuda på lite sol och värme istället.

lördag 15 april 2017

Fruktlöst försök?

Mitt fina persikoträd har sedan några dagar haft fullt med stora rosa knoppar på varenda gren. Här och där har några blommor slagit ut och trädet är så fint! Persikorna, när de väl är mogna i slutet av juli, är riktigt söta och goda. Jag är så glad åt mitt träd!

Men ack och ve. Nu är det omslag i vädret och de kommande nätterna ska bli kalla. Ja minusgrader till och med sägs det. Varenda en av persikornas blommor kommer att frysa om väderprognosen stämmer och då blir det ingen frukt senare i år. Snyft!

Självklart försöker jag rädda dem så gott jag kan. Hela trädet är inslaget i duk och presenning. Tack vare vår upphöjda altan så ligger ingen tyngd på själva trädet, utan all duk ligger över takbjälkarna.


Inne i "tältet" är grenarna hyfsat skyddade. Hoppas, hoppas, hoppas att åtminstone några av blommorna klarar sig!

Hoppas ni alla har en riktigt GLAD PÅSK!

onsdag 12 april 2017

Mitt i naturen

Härom dagen när jag var ute i vår trädgård på jobbet (vi håller på att bygga upp en visningsträdgård) så blev jag avbruten mitt i mitt grävande av ett par fåglar. De kom farande som en projektil från ovan och slog ner bara några meter ifrån mig. En sparvhök och en duva. Jag tror i alla fall att det är en sparvhök, har surfat runt på nätet och tycker mig se likheter. Är det nån som har någon annan teori så återkom gärna!


Duvan skrek så det skar i både öron och hjärta medan höken helt brutalt pressade in sina klor i duvan och satte sig på dess hals. För en kort sekund betraktade sparvhöken mig, men tydligen var jag inte det minsta hotfull. Sedan började den taktfast och rytmiskt rycka bort fjädrar från sitt byte. Då och då stannade den upp och tittade på mig med sina gula ögon medan duvan flaxade...
Mer ingående än så tänker jag inte återberätta det hela. Låt oss bara säga att duvan inte hade en suck av chans och att den numera är i duv-himlen.

Fastän duvan var något större än höken så var det redan från början ingen tvekan om vem som skulle vinna. Vilken muskelkraft i höken! Helt fascinerande. Just då, just där, kände jag mig verkligen som om jag befann mig mitt i naturen.

tisdag 11 april 2017

Mycket att njuta av just nu!

Tänk vad vårdagarna går fort. Visst är det märkligt att de går fortare än till exempel vintermånaderna? Nu gäller det att njuta av varenda sekund.

Och njuter gör jag. Jag njuter av min trädgård på fritiden och jag njuter av andras fantastiska trädgårdar på arbetstid. Och någonstans däremellan - när det inte är tid för trädgårdsnjutande - njuter jag av alla positiva reaktioner på min bok Blomsterflickan. Senast igår fick jag en fantastisk respons av en läsare, och lyckokänslan är enorm.

Idag tänkte jag dela med mig av ett litet stycke ur boken. De här raderna är från sidan 16:




Fredag var grusgångsdag och Ingegerd och ogräsjärnet satte igång med sitt arbete. De krafsade, pillade, skrapade och hackade sig framåt genom trädgårdens snirkliga grusgångar. De tog sig fram genom köksträdgården, mellan rhododendron och syren och vidare in i cirkeln som omslöt den stora linden. Då och då stannade Ingegerd upp och lyssnade till växterna och platserna hon passerade. Hon lyssnade efter sinnesstämning och lugn och när hon uppfattade det hon sökte log hon alltid.
”Ja, det här blir bra.” brukade hon svara trädgården.
När hon hade kommit halvvägs runt vårdträdet lutade Ingegerd järnet mot den runda bänken som stod kring lindens stam, drog av sig trädgårdshandskarna och satte sig ner. Hon lutade den ömmande ryggen mot stammen.
Linden var trädgårdens mittpunkt och av dess storlek att döma hade den stått på samma plats i hundratals år. Den breda trädkronan gav en välkommen skugga till platsen vid stammen och om Ingegerd var tvungen att välja en favoritplats i trädgården skulle det bli just den. Här satt hon ofta och såg ut över trädgården hon förvaltade. Jo, för det var en sorts förvaltande det handlade om. Trädgården runt omkring henne var unik. Den hade alltid varit unik och den skulle alltid förbli unik och speciell. Trädgården var mer än unik förresten, den var underbar och säregen. Den var hennes allra närmaste vän och hon fick ofta känslan av att trädgårdens själ berörde hennes egen. De hörde ihop, så enkelt var det.



Blomsterflickan finns att beställa på de flesta nätbokhandlar, t ex Adlibris och Bokus. Det går också bra att beställa via mig, men då tillkommer fraktkostnad. Å andra sidan skriver jag dit en liten hälsning såklart. :-)
Om ni köper den, och OM ni läser den, så blir jag väldigt glad om ni berättar för mig vad ni tyckte. Jag är så rysligt nyfiken av mig nämligen. 

I morgon är jag ledig och då kan man ju passa på att göra nåt fantastiskt. Eller så kan man göra som jag - ta några vändor till tippen. Sånt måste också göras. Ha det fint!

söndag 26 mars 2017

Vårstädning och växthusliv

Vilken underbar vårdag! Sol, sol, sol!!! Man blir lycklig ända in i själen.

Jag har tillbringat i stort sett hela dagen i mitt trädgårdsparadis. Vårstädningen av alla rabatter har påbörjats, men är långt ifrån klart. Jag kom liksom av mig bland rabatterna. Plötsligt, mitt i nedklippning av miscantusgräs, satte jag igång med att städa ut vintern ur växthuset. Tja, jag är inte förvånad. Sådär gör jag ofta. Flaxar hit och dit. Lite som en vimsig humla. Hihi! Nåja. Växthuset behövde också städas och nu är det redo för kommande säsong.


I rabatterna tittar våren fram. De här krokusarna är ljuvliga i färgen. De riktigt lyser där de står mot den bara jorden.

Att växthuset kom i ordning var förresten bara bra. På så sätt kunde jag ju ta en tepaus i ljustemplet och fundera över tomatsådderna. Växthuslivet 2017 är därmed invigt.

Hoppas ni andra har haft en lika skön dag. :-)

söndag 5 mars 2017

Pionstöd

Det står "mars" i almanackan och det är vår. Att det sedan bara är tre plusgrader, blåst och småregnigt spelade ingen roll i förmiddags när jag gav mig ut i trädgården och påbörjade vårstädningen. Av vår största rabatt blev nästan hela rensad innan mina stela fingrar gav upp.


Den här bilden föreställer ett pionstöd. Ser ni det? Maken var snäll och gjorde ett stöd av armeringsnät och armeringsjärn till mig förra sommaren och nu är det premiär!


Tanken är förstås att stänglarna ska titta upp genom nätet och att nätet sedan ska hålla blommorna uppe när knopparna slår ut. I den bästa av världar lägger sig inte de tunga blomklasarna ner utan håller sig fräschare och finare.
Tja, vi får se vad som händer. Det är ett experiment.





tisdag 28 februari 2017

Förra årets altanprojekt

Det börjar spritta i kroppen. Våren är på ingång och snart får man brista ut i såväl vårskrik som grävning. Hurra! Jag har tusen saker jag vill göra i trädgården men jag måste försöka vara realist. Det finns inte en suck att jag kommer att hinna allt jag har tänkt. Men köksträdgården måste få sig en ansiktslyftning och det är prio ett.

Utanför växthuset sommaren 2015
Ett av förra årets projekt var altanen utanför växthuset. Under många år hade vi en teglad uteplats och en damm där, men av någon konstig anledning blev det aldrig riktigt bra. Växterna mådde visserligen fint, men vattennivån sjönk jämt och vi förstod aldrig varför. Någon läcka hittade vi aldrig.


Bort med dammduk och sten och dit med ett trädäck alltså. 


Projektet fick ta tid. Jag jobbade heltid och maken var axelopererad och därmed enarmad. Man kunde ju ha trott att jag fick bygga hela rasket själv med tanke på axellås, men nä. Eftersom jag är gift med världens mest envisa och tålmodiga man så blev det liksom han som byggde. (Tja, förutom två plankor, för de satte jag dit. Och så gick jag typ hundra vändor med skottkärra och grus för att fylla igen gamla dammen. En plattläggning under grillplatsen fick jag också göra.) Fråga mig inte hur han gjorde, men uppenbarligen gick det.


Vi hade en deadline. Den 23 juli skulle det hela vara färdigt eftersom vi hade inplanerat ståhej i trädgården då. En drös med människor skulle mingla på vårt konsthappening och då skulle de ju förstås ha ett altandäck att mingla på.


Här är vår nya uteplats sett från trädgården nedanför växthus och rabatt. Till vänster i bild ser ni grillplatsen som fick ett tak.
Bilden nedanför är tagen på samma plats som näst översta bilden i inlägget. Här hamnade några minglande konsthappening-besökare på bild. De trivdes förnämligt bra och stannade i många timmar. Emellanåt reste de sig för att fylla på sina glas. Hihi! Trädäcket fick med beröm godkänt av dem.


Trädäcket är suveränt bra. Det är gassande hett när solen ligger på och underbart svalt i skuggan från elefantgräset. Grillplatsen är under tak och fungerar perfekt. Och om bara några veckor kan vi börja sitta där igen! Jisses, vad jag längtar!


Vattentrappan fick vara kvar. Den är så väldigt charmig nämligen. Tidigare ledde den ner vatten i dammen. Lösningen blev att ställa en stor balja under trädäcket och lägga ner pumpen där. Nu fortsätter vattnet att rinna i trappan och blir ett underbart blickfång vid uteplatsen.

söndag 26 februari 2017

Drömmer om vitsippor

Bara ett par dagar kvar av februari. Snart står det Mars i kalendern, vilket borde betyda vår här i Skåne. Visst kan vi få bakslag, men de brukar aldrig bli särskilt långvariga.

Vintern som kom i torsdags kväll och stannade över fredagen har nu töat bort. Här och var i trädgården ligger små snöhögar, men med tanke på att det regnar och är fem plusgrader så lär de inte bli särskilt långlivade.


Våren är på väg alltså. Hurra! Snart fylls trädgård och skogar av nytt spirande grönt. De här bilderna är från Österlen i april 2016 och vilken fantastisk blomning det var! Jisses så mycket vitsippor! En av 2016 års vackraste blomsterupplevelser.




Jag önskar er alla en fin och skön söndag!

tisdag 21 februari 2017

Lycklig!

Vilken underbar dag! Efter många dagar med grå dimma så kan man se och känna solen idag. Underbart!

En annan underbar sak är de snälla orden som Isa skriver på sin blogg om min bok Blomsterflickan. Orden värmer ända in i hjärteroten och jag är överlycklig.
Blomsterflickan är en av två böcker som jag publicerade i januari 2017. Det är en stillsam skönlitterär historia som handlar om läkande och vänskap i en besjälad trädgård. Vill du veta vad Isa tyckte så kan du titta in här: Isas Trädgård



Min andra bok heter Borgen och i skrivande stund är den ute hos ett par olika bloggare som ska ge den sitt omdöme. Det är fruktansvärt, kan jag meddela. Att gå runt och vänta medan någon ska vända ut och in på något som under lång tid har varit en stor del av mig själv. Nåja. Det är säkert karaktärsdanande på något sätt. Hihi!


Blomsterflickan och Borgen finns att köpa på Adlibris, Bokus och via Akademibokhandeln. De finns som e-böcker och finns tillgängliga på ett flertal nätbokhandlar, t ex Google Books. Vill du läsa mer om mina böcker så är du hjärtligt välkommen in på min författarsida www.ellinorhaggstrom.com

(Just nu är priset på Borgen felaktigt på nätbokhandlarna. Priset ska ligga kring 140 kr och jag har bett förlaget justera detta. Så ett tips är att avvakta med beställning ett par dagar om ni händelsevis skulle vilja klicka hem den här titeln.)

Önskar er alla en fin dag!